Celebert besök, mamma, vägen till galenskap
Just nu sitter jag och bara försöker andas.. Är så himla mätt och utpumpad, då jag och mamsen var iväg och tränade i eftermiddags.
Det var så skönt, men lilla mamsen blev nog väldans trött efteråt hehe...
Min mormor är på besök, ett riktigt celebert besök då hon har tagit sig hit från Gotland, bara för min skull.
Jag har på senare tid haft svårt med att vara själv och eftersom mamma jobbar så har det varit svårt för henne när hon ska upp tidigt på morgonen och hon har spenderat natten till att trösta mig.
Nu när mormor är här så får mamsen en liten andningspaus och kan sova ordentligt.
Men jag kan se på henne att hon grubblar en del, för hon ser trött ut. Hon säger att hon sover, men jag tror att tankar far omkring, tankar om hur det ska gå för mig osv, och det gör att hon ändå inte sover riktigt djupt. Min högsta önskan är att hon ska vara lycklig, och att hon ska kunna vara den hon är utan att tänka på mig non stop.
Den 28/3 ska jag iväg till en psykolog (enligt min åsikt så verkar hon riktigt bra)... Jag hoppas så hårt att hon ska kunna hjälpa mig att kunna se att livet jag lever nu inte är detsamma som jag levde förut. Att dela upp situationen i två.. Då först kan jag få ro... Men som det är nu så går tankarna runt,runt,runt 24 timmar om dygnet(eller 18 timmar kanske, jag sover ju några timmar/natt)...
Jag hör vad folk säger och försöker att koncentrera mig på det, och jag anstränger mig för att fokusera på min omgivning. Men... (dessa men!) jag kan inte få någon ordning på tankarna och känslorna, jag har pratat med mamma och hon vet vad jag menar...Jag trodde det skulle hjälpa att prata med henne, men ändå så gröper samvetet ur mig med sked och jag kan knappt sova på nätterna...
Hon är snäll, jag är dum.. (eller tänker orealistiska tankar som inte vill försvinna)...
Så som ni kanske förstår, så hoppas jag att min psykolog kan hjälpa mig på vägen..
Nu ska jag gå o röka en cigg, sen kanske jag återkommer...
Det var så skönt, men lilla mamsen blev nog väldans trött efteråt hehe...
Min mormor är på besök, ett riktigt celebert besök då hon har tagit sig hit från Gotland, bara för min skull.
Jag har på senare tid haft svårt med att vara själv och eftersom mamma jobbar så har det varit svårt för henne när hon ska upp tidigt på morgonen och hon har spenderat natten till att trösta mig.
Nu när mormor är här så får mamsen en liten andningspaus och kan sova ordentligt.
Men jag kan se på henne att hon grubblar en del, för hon ser trött ut. Hon säger att hon sover, men jag tror att tankar far omkring, tankar om hur det ska gå för mig osv, och det gör att hon ändå inte sover riktigt djupt. Min högsta önskan är att hon ska vara lycklig, och att hon ska kunna vara den hon är utan att tänka på mig non stop.
Den 28/3 ska jag iväg till en psykolog (enligt min åsikt så verkar hon riktigt bra)... Jag hoppas så hårt att hon ska kunna hjälpa mig att kunna se att livet jag lever nu inte är detsamma som jag levde förut. Att dela upp situationen i två.. Då först kan jag få ro... Men som det är nu så går tankarna runt,runt,runt 24 timmar om dygnet(eller 18 timmar kanske, jag sover ju några timmar/natt)...
Jag hör vad folk säger och försöker att koncentrera mig på det, och jag anstränger mig för att fokusera på min omgivning. Men... (dessa men!) jag kan inte få någon ordning på tankarna och känslorna, jag har pratat med mamma och hon vet vad jag menar...Jag trodde det skulle hjälpa att prata med henne, men ändå så gröper samvetet ur mig med sked och jag kan knappt sova på nätterna...
Hon är snäll, jag är dum.. (eller tänker orealistiska tankar som inte vill försvinna)...
Så som ni kanske förstår, så hoppas jag att min psykolog kan hjälpa mig på vägen..
Nu ska jag gå o röka en cigg, sen kanske jag återkommer...
Kommentarer
Postat av: mamma
Du kommer att komma igenom det här också även om det kanske inte känns så just nu
Kram
Trackback