Coola tanter och förlåt mig Linda Skugge...
Vad som än händer, låt mig inte dö på en buss körd av en tant i blått hår...
Och ja, de blåhåriga damerna existerar faktiskt.. Jag har trott i hela mitt liv att det har varit en skröna, en myt eller ett exempel för hur man blir när man blir gammal och blå...
Men nejdå..
När jag var i Stockholm sist [de har inte hittat till V-ås än] så uppenbarade sig en sådan fantastiskt liten söt gumma framför mina ögon.. Liten och späd med små pliriga ögon och... BLÅTT HÅR!
Jag fick gnugga både en och två gånger innan jag trodde mina ögon, det var Marge Simpson jag såg.
Ett annat exempel på ovanliga tanter, nu när vi ändå pratar tantfenomenet, var en dam jag såg när jag klev av buss 18.
Bakifrån såg hon ut som vilken vanlig fjortis som helst, tajta jeans, moderiktiga stövlar, cool handväska [säkert köpt på Åhlens eller liknande] häftig mössa...Ja, allt det där som fjortisar har idag.
Sen vänder hon sig om, och jag höll på att ramla baklänges.. Det var ingen fjortis, det var en femtis.. alltså en kvinna i sina bästa år...
Jag ville fråga henne om tanken bakom den tuffa stilen, men fann mig inte i tid tyvärr.
Har återigen läst Linda Skugge´s "Akta er killar här kommer gud och hon är jävligt förbannad".. Skillnaden denna gång mot andra, var att jag började bli irriterad på alla hennes illaluktande kommentarer om att kvinnor är bäst tjoho, män är bra bara de blir som oss kvinnor.. blablabla...
Ändå någonstans accepterar jag henne, jag avgudar henne nästintill.. Men snälla, ändra tema någongång flicka lilla..
Jag vill inte behöva bli osams med dig, inte heller bli arg på mig själv för att jag lägger ner så mycket energi på att tycka till om allt du skriver om.. Ibland smäller du till mig på käften när du skriver om saker som bara är så rätt, samtidigt som du tvingar mig att se mina egna fel och brister i vitögat.. Ja, jag har fördomar om folk, fördomar som jag aldrig velat erkänna ens för mig själv. Jag kanske inte tycker precis som du, och ändå känner jag mig rätt ödmjuk inför Människan. Är jag en sämre människa för det?
Linda Skugge, låt oss sluta fred..jag behöver ju dina ord ibland som en spark i arslet för att själv känna något och komma igång att knappa på tangenterna...
Nu ska jag sätta fart med skoluppgifterna [Mamma gillar inte mitt småbarnsprat om saken, så vi låter det vara]
På återseende mina vänner!
Och ja, de blåhåriga damerna existerar faktiskt.. Jag har trott i hela mitt liv att det har varit en skröna, en myt eller ett exempel för hur man blir när man blir gammal och blå...
Men nejdå..
När jag var i Stockholm sist [de har inte hittat till V-ås än] så uppenbarade sig en sådan fantastiskt liten söt gumma framför mina ögon.. Liten och späd med små pliriga ögon och... BLÅTT HÅR!
Jag fick gnugga både en och två gånger innan jag trodde mina ögon, det var Marge Simpson jag såg.
Ett annat exempel på ovanliga tanter, nu när vi ändå pratar tantfenomenet, var en dam jag såg när jag klev av buss 18.
Bakifrån såg hon ut som vilken vanlig fjortis som helst, tajta jeans, moderiktiga stövlar, cool handväska [säkert köpt på Åhlens eller liknande] häftig mössa...Ja, allt det där som fjortisar har idag.
Sen vänder hon sig om, och jag höll på att ramla baklänges.. Det var ingen fjortis, det var en femtis.. alltså en kvinna i sina bästa år...
Jag ville fråga henne om tanken bakom den tuffa stilen, men fann mig inte i tid tyvärr.
Har återigen läst Linda Skugge´s "Akta er killar här kommer gud och hon är jävligt förbannad".. Skillnaden denna gång mot andra, var att jag började bli irriterad på alla hennes illaluktande kommentarer om att kvinnor är bäst tjoho, män är bra bara de blir som oss kvinnor.. blablabla...
Ändå någonstans accepterar jag henne, jag avgudar henne nästintill.. Men snälla, ändra tema någongång flicka lilla..
Jag vill inte behöva bli osams med dig, inte heller bli arg på mig själv för att jag lägger ner så mycket energi på att tycka till om allt du skriver om.. Ibland smäller du till mig på käften när du skriver om saker som bara är så rätt, samtidigt som du tvingar mig att se mina egna fel och brister i vitögat.. Ja, jag har fördomar om folk, fördomar som jag aldrig velat erkänna ens för mig själv. Jag kanske inte tycker precis som du, och ändå känner jag mig rätt ödmjuk inför Människan. Är jag en sämre människa för det?
Linda Skugge, låt oss sluta fred..jag behöver ju dina ord ibland som en spark i arslet för att själv känna något och komma igång att knappa på tangenterna...
Nu ska jag sätta fart med skoluppgifterna [Mamma gillar inte mitt småbarnsprat om saken, så vi låter det vara]
På återseende mina vänner!
Kommentarer
Postat av: Anonym
Akta dig...snart är väl den här "käringen" blåhårig också.
Förstår inte riktigt vad du menar med småbarnsprat förresten.
Linda får skärpa sig tycker jag
Trackback