MrsElmo - The one and only

låtsas om att världen är din, även om det bara gäller för en dag...

Jag måste vara lite smått tragisk som sitter och glor på OC en onsdagskväll.. but hey, vad gör man inte när tristessen andas rakt igenom en?

Jag börjar tro att det spökar i min lägenhet.. plötsligt försvinner saker (som t.ex. ringar) spårlöst, och jag letar som en galning.. dagen efter kan de bara ligga där på bordet, prydligt upplagda..
Ja, jag vet att detta låter hur tokigt som helst, men jag skulle hellre klassas som normal och slippa sånt här.. Kanske straffas jag för att jag inte har sagt god natt till mina husspöken en del nätter nu...kanske känner de sig åtsidosatta..
Inte vet jag, jag vet bara att jag blir tokig på att saker och ting är borta när jag behöver dem.. nu är det just mina ringar som saknas, och jag vill hemskt gärna ha tillbaka dem...NU!

Och så är jag arg.. mm.. nu är Mikkiz arg.. på sin cykel.. det är andra gången inom loppet av en månad som jag får punktering på bakdäcket.. och då var ändå bakdäcket nytt nu sista gången det small.. (Kollade på innerslangen sen, och den var helt spräckt.. )
Jaha, tänkte jag... kanske vaktmästaren på mammas jobb kan titta på den?
Jag ringde upp mamma och frågade och efter ett tag så ringde hon tillbaka och sa, kom ner med den du...
Jag gick ner i cykelkällaren och låste upp min cykel, då jag märker att den beter sig underligare än vanligt.. och när jag tittar ner.. vad får jag se? Jo, att det är punktering på framdäcket också... Fan!! var min första tanke, men det var bara att försöka leda den ner till mammas jobb och se glad ut.. Vilket inte är så lätt när hon jobbar på en högstadieskola, och alla vet vi hur "ungar" i den åldern är.. "glo mest och vinn ett pris" typ...
Så nu står den därnere, krachad och fin.. men eftersom att jag vet att den är i goda händer så är jag inte orolig.. :o)
Senare på dagen ringde mammaoch berättade att det var en annan i min trapp som också har råkat ut för punktering, så nu misstänker vi att det är någon som går och gör punka på cyklarna som står i vårt cykelförråd...mutter...

Nu är det bara 1 timme och en kvart kvar, sen börjar M.A.S.H. .. Jag är helt förälskad i den serien, jeeses.. Speciellt Benjamin "Hawkeye" F. Pierce och "Trapper" McIntyre.. Små gullgossar det där, med glimten i ögat.. :o)
Mikkiz blir glad av den serien.. och så Conan O´Brien så klart.. min husgud av dem alla.. .-ler drömmande- Han får mig alltid att somna leende..

Fick svar på min ansökan om att börja på Stadsmissionens folkhögskola igår.. Svaret var "du är antagen".. men det visste jag redan, eftersom jag var där på "öppet hus" för ett tag sen och pratade med handledaren för den kurs jag ville läsa, social inriktning (vilket inte var detsamma som socialt behandlingsarbete, vilket jag trodde från början)...
Men jag tänker antagligen tacka nej, då jag inte känner mig laddad för att slösa CSNpengar på en linje jag inte kommer bli något på, och inte är redo för ett liv i Stockholm.. Kanske om ett par år, men inte nu...
Så vilka mer alternativ har jag?

Val 1:
- Gå arbetslös och gnälla över att jag inte har pengar så det räcker?

Val 2:
-Hitta ett jobb som "duger" och ändå gnälla över att jag inte har pengar så det räcker?

Val 3:
-Försöka morska till mig lite, och kamma mig och skaffa mig ett jobb/börja en utbildning som jag trivs med?

Lätt, självklart att sista valet låter mest lockande.. men men.. Mikkiz måste bli stor först och "våga för att vinna" som det så fint heter.. lättare sagt än gjort...